Utmattningssyndrom

Tisdag kväll och äntligen börjar jag hämta mig efter den intensiva helgen. 

Inte för att vi festade som att det inte fanns någon morgondag, men som den ensamvarg jag är tog det visst hårdare på mig än jag trott att ha folk omkring mig i 24h. 

Damerna dök upp här strax innan 23 på fredagskvällen, vilket givetvis firades med en flaska bubbel.

Som den goda värdinna jag är så intog jag, något senare, sängplatsen i soffan, och det var väl en jävla tur att det var just jag som sov där. Maken till dålig sängplats har jag knappt aldrig haft.

Vaknade tusen gånger under natten och efter åtta på morronen var det stört omöjligt att somna om. 

A-C, som fick Master bedroom, snarkade och sov däremot tills vi fick tvinga upp henne. 

Efter frukost gjorde vi oss redo för avfärd mot Karlstad, men vi hann knappt till samhället innan första stopp då A-C absolut ville kolla in den lokala loppisen. 

Efter en större fadäs med automatväxlad bil, bromsar man tydligen inte får trampa på (!?) byte av rött vin till vitt, så var vi äntligen framme i Karlstad. 

Det gamla danspalatset Sandgrund inhyser numera en permanent konstutställning av Lars Lerin och tavlorna var många, gigantiska och otroligt vackra.

Själv passade jag givetvis på att ta en selfie med konstnärens man. Artisten själv var dock inte på plats. 

Tog en tur runt själva sta'n och var lite lätt nöjd att jag inte föreslagit tåg denna lördag, något jag faktiskt hade haft tankarna på. 

En veteranvagn krasch rätt in i Pressbyrån. 

Väl hemkomna blev det ingen rast och ingen ro. Mojitos, mera gäster, mat och en jäkla massa rötjut för min del. 

Men vad gjorde det när sol'a sken från klarblå himmel på söndagen. 

Tog med mina gäster till vårt lilla kulturcentrum och där blev det fika igen. Vinkade av mina vänner på samhället, mötte upp Ordföranden och hennes man en stund innan jag promenerade hem. 

Hem och la mig på soffan och sov i fyra timmar!

I måndags gjorde jag absolut ingenting. Det kändes som jag hade baksmälla (vilket jag naturligtvis inte hade)

Det är tufft att vara värdinna och housewife from hell. 

Och på tal om den sistnämnda: jag har surdegsbaguetter på jäsning i detta nu. 

Ja, samkvämet tog visst hårdare på mig än jag trott b