As simple as that

Ja, hur det än är så har man arslet bak. 

Vissa har det dock där andra har huvudet, men hur jag än vänder å vrider på mitt så sitter det alltjämt där bak. 

Jag tror jag valt bort nåt bra bara för att jag är så jävla feg. Jag hoppas jag inte kommer ångra mig. 

Sen har jag missat nåt bra och det hoppas jag inte kommer ligga mig till last, men det känns lite så. 

Det är lite tungt nu...

Mot avspark

"Nu finns det frallor" ropade jag glatt till Sonen när jag klev innanför dörren, varpå han upplyste mig om att tredje avsnittet av SOA nu ligger ute för streaming. 

Som om jag bryr mig!!!

Gårdagens sängmys med västpojkarna sket sig rejält på grund av en jäkla massa laggande så jag fick ge upp. 

Ikväll går jag på fotboll istället. 

Dom är här igen

Idag blev det helt plötsligt kul på jobbet. Om det beror på att jag käkade strömming och mos på Bruksmässen vet jag inte, men jag hade lätt kunnat sitta kvar ett par timmar efter den tid jag stämplade ut. Men jag var ju tvungen hem och hälsa på Modern och Gummipappan som i dagarna kommit hem från Canada. 

Presenter hade de med sig till den ofelbara Dottern minsann. En termosmugg, lönnsirap och tingeltangel till årets kitschgran. 

Sonen kom hem från sin far, lite överraskande för mig, och jag tror faktiskt vi har saknat varann lite för vi hade riktigt roligt här på kvällskvisten. 

Avslutar kvällen i säng med de två första avsnitten av sista säsongen på bikersserien jag aldrig trodde jag skulle gilla. 

Sons of Anarchy: welcome back!

Tant-points

I fredags var jag så törstig, så törstig när jag kom hem från jobbet, så jag beslöt mig för att dra med en kompis/kollega i fördärvet. 

Två flaskor vin och ett gäng fulöl packades och kvällen spenderades i en skön soffa, varvat med kombinerat pannrum/rökrum. 

Vi löste världsproblem, masserades, provade skor och uppfann hjulet. 

I lördags blev det inte många knop. 

Igår ville jag laga mat till mig och Fadern, men efter mycket om och men så slutade det med att jag inte var välkommen förrän tisdag. 

Hämtade in en hushållsassistent (som jag  fått ärva av Fadern) som jag inte orkat packa ur bilen tidigare och ett tu tre, så hade jag helt plötsligt satt en bulldeg. 

Har aldrig i mitt 4xx-åriga liv bakat bullar, men då tyckte jag tydligen att det var dags. 

Det gick väl lite sådär måste jag säga. Började med att rulla dem åt fel håll (jäpp, det kan man tydligen göra) men de jäste väl mer eller mindre bra, fula som stryk, men smakade ändå helt okej. 

Det var inte särskilt kul, men nu kan jag i alla fall bocka av bullbak på min kärringlista. 

Har jag sagt det så

I oktober ska jag sluta röka. 

Har inte riktigt bestämt datum än, men det lutar åt att det blir i mitten av månaden. 

Jag vet precis hur det kommer att bli. Jag kommer bli grinigare än grinigast och på gränsen till aggressiv. 

Det värsta är att det finns de som vet om att jag tänker sluta, som ger mig små hintar om att "snart är det oktober" och så småflinar de för att de inte tror ett skit på att jag verkligen tänker sluta. Eller så är de bombsäkra på att jag inte kommer klara det. 

Har bara en sak att säga sånt folk: far åt helvete och låt för fan bli att yttra er!

Det är ett jävla gnäll på att man röker, men sen hånas man bakom ryggen för att man ska försöka ge sig. 

Nä, tvi f*n!!!

(ber om ursäkt för ovanligt ovårdat språk)

Klart!

Givetvis så röstade jag igår. 

Tre lappar, två partier, så nog kan jag gnälla, men det tänker jag inte göra!

Denna måndag har varit en åthelvetesmåndag. Jag är trött och mår illa, men jag är inte sjuk. 

Grannens hund ylade konstant i tre timmar, nu pendlar tillståndet i mitt huvud mellan rädsla över att ha blivit döv och tinnitus. 

Snart ska jag sluta röka också. Dags att börja ladda!

Bättre än såhär blir det tydligen inte

Tand i hand

- Här, sa Fadern och sträckte fram handen och skulle ge mig något när jag kom för att hämta honom idag. 

En mikrosekund innan jag tänker ta emot det han sträcker fram, tycker jag mig höra ordet tand. Och mycket riktigt, en brygga hade lossnat så gubben var halvt tandlös och jag nästan mållös. Vi var ju för f-n just på väg till tandläkaren!

Ja, ja, nån gång måste det ske att ett tandläkarbesök kommer lägligt. 

Igår gjorde jag mig till och bakade två sockerkakor till gubben. 

Idag är jag glad att jag inte valde skorpor eller knäck. 

Extra protein

En ska fan inte göra sig till!

Såg direkt när jag plockade ut matlådan i kylen på jobbet att jag tagit med mig den med kalops istället för pannbiff (som jag var jättesugen på)

Men äta bör man, så kalops fick det bli. 

Jag kränger av locket på lådan och det första jag får se är en flugjävel som sitter och göttar sig på min potatis!

Eller göttar sig å göttar sig, han var ju halvkvävd!

Har sagt det förr och jag säger't igen:

Det är så jävla äckligt med potatis i matlåda!

Måndag...

...är inte min favoritdag i veckan. I morse väcktes jag redan klockan 06 av att Stora Brorsan stod i sovrummet och ville ha med sig sin jycke hem. 

Jycken hade däremot inga som helst planer på att kliva upp i ottan. Brorsan trodde att han hade dött. Till slut fick han försöka dra ner Jycken från sängen, vilket  resulterade i hund-halvt-hängande-över-sängkanten. 

Till slut fick dock tassarna mark och Jycken fick lomma iväg till bilen. 

Efter den tillställningen lyckades jag mickla med mitt alarm så det blev felställt och jag försov mig. 

Efter en trög arbetsdag drog jag igång med storkok när jag kom hem. 

Halvlyckad kalops, perfekta pannbiffar och gräddsås, men misslyckade köttbullar eftersom jag glömde dem i ugnen så de smakade skit. 

Nu blir det skönhetssömn. Lägga sig tidigt är det nya lägga sig sent. 

Gu'natt!

Ett glas Vitt...

...och en gammal fylla blir som ny!

Märkligt

Det är något magiskt med gatan där jag bor, men tyvärr är det inte positivt magiskt. 

Jag har nog tidigare nämnt ylande hundar och skrålande thailändare. Nu börjar den arbetslöse småbarnspappan här mittemot att bända loss brädfodringen på huset när klockan börjar närma sig åtta på kvällen. 

Jag undrar vad fan han gör på dagarna egentligen?  

Men dom skiter nog i vad jag tycker, precis lika mycket som att jag skiter i att de (antagligen) stör sig på min kroniskt oklippta gräsmatta och ovårdade trädgård. 

Nä, i morron ringer jag RIA-gården och sätter samhällets olycksbarn i gräsklippningsarbete. 

Jag är inte pastell

Det var en satans tur att jag var på bra humör idag och inte hunnit vispa ihop våffelsmeten när jag upptäckte att våffeljärnet hade fått fötter.

Eller rättare sagt, glömde ta med det från Lilla Brorsan efter en våffellunch i våras. 

Har idkat byteshandel med Ordföranden då hon råkade ha en väska som passade mig bättre än den onödigt dyra (men sååå söta) lilla rosa som jag köpte i somras, men nästan ångrade direkt (trots att den är sååå söt) men som hon kunde tänka sig att ta över eftersom hennes vulgärt stora mobil inte gick i den lilla svarta. 

Jag borde ha fattat det, jag är ingen pastellbrud, jag är svart. Och när jag inte är svart så är jag oförutsägbar, kanske till och med chockrosa, men aldrig pastell. 

Och jag skulle aldrig, aldrig, aldrig köra runt i en rosa bil - inte ens om det var en Volvo.

Nu är jag trött som en gnu så jag byter salong och bäddar ner mig med paddan i sängen. Nån gång ska väl va den första som jag nannar kudde före midnatt. 

Upp å ner å runt å så

Å så fick jag då äntligen åka lite bergochdalbana, även om premiärturen i Helix gjordes utan sällskap. 

Hade det grymt roligt i karusellerna och var till och med behjälplig med att natta en av dem. 

Faktiskt så var jag så upptagen att jag inte ens snurrade ett endaste snurr på nåt chokladhjul. 

Ölen kostade en mindre förmögenhet - men de var stora. Att sen personalen inte korkade av de små Jägermeister flaskorna var ju bara ett plus då de med fördel kunde avnjutas i karusellköerna. 

Hade laddat för pannkaksfrukost på sönda'n, men kommer man ner en kvart innan frukosten stänger får man tydligen räkna med att det bara finns brieost och vattenmelon kvar. 

Shoppingen var det inte heller mycket med, men jag antar att min plånbok tackar mig för det. 

I morse hade jag glömt ställa klockan, men huvudsaken är att jag anlände arbetsplatsen innan nya chefen gjorde det. 

Avslutade kvällen med Big Brother och Paradise Hotel med Sonen.

Känns otroligt skönt att han också dömer ut de korkade. 

Det är en bra pöjk jag har.