onsdag 24 februari 2016

Jag hitta't!

Idag fortsatte letandet efter Faderns kort, med högre intensitet än tidigare och det solklara målet att äntligen hitta det. 
Å tamejfan om jag inte lyckades till slut!

Stora Brorsan var förstås den första jag meddelade och Fadern behöver inte oroa sig över något han inte vet har hänt. 


Nästan helt säker på att jag stod i hallen...

Helt borta

Det var en fredag (eller lördag) och jag och Falken skulle ut och slå klackarna i taket. 
Jag stod i hallen (nästan helt säker) fullt påklädd, och skulle precis snäppa fast mobilen i magnetfodralet när jag upptäckte att Faderns Visakort låg i kortfickan. 

Det ska inte med ut tänkte jag och la, efter blixtsnabbt val, undan det på en säker plats, samtidigt som jag högt sa kommer jag ihåg det här nu, till mig själv.
Slog lika snabbt bort tanken, givetviiis skulle jag komma ihåg, jag har ju ofta ärenden till det stället. 

Fan heller säger jag bara!


Kortet är puts väck! Jag har vänt på saker, bläddrat mellan papper, kollat väskor, jackor och skor. Jag har lyft på varenda tallrik, mugg, bunke och till och med kollat under knäckebrödspaketet, men likförbannat är kortet borta!!! 

Brorsan är skitarg på mig och jag skäms som en hund som nyss dragit i sig söndagssteken. 

Jag har sagt det förr och jag säger det igen: vad trött jag blir!

tisdag 16 februari 2016

Det är liksom bara jävligt

Jag vet att det bara är mitten av februari, men jag vill ha vår NU! Jag vill inte sitta och halvtjuta när snön vräker ner ute och jag vill inte vara tvungen att låta bilen stå på tomgång i tio minuter bara för att kunna skrapa bort isen på INSIDAN rutorna, och jag vill inte slå halvt ihjäl mig och skämmas ögonen ur mig när jag halkar handlöst som värsta fylletrasan när jag är på väg hem från den lokala pizzerian mitt i natten. 


Jag måste ha ett jobb också, jag bara måste!!! 1,5 månad av ångestfyllda dagar (vägrar visa mig ute dagtid för jag orkar inte med alla frågor) 
På kvällarna googlar jag. Jag googlar, googlar och googlar! Det är precis som om min hjärna är understimulerad och jag suger åt mig kunskap från alla tänkbara håll. 
På nätterna drömmer jag mardrömmar om precis allt. 

Nä, kan inte direkt påstå att jag är i fas med mig själv på något plan.