Det bidde hamburgare istället

För något år sedan gjorde jag underverk i köket med en het chili. Ni vet, en såndär gryta när man kokar bitar av högrev ihop med lite starka chilifrukter i sisådär en tre timmar tills köttet bara ramlar isär. 

I söndags var matfantasin nere på noll när jag fick syn på en chili som såg ensam ut i köket. Här ska fixas långkok, tänkte jag och drog igång. 

Eftersom jag bara hade en färsk chili så fick även inlagd jalopeno och de thailändska chiliflakesen följa med ner i grytan ihop med sisådär en halv vitlök och annat jox. 

Tittade på lite dåliga serier medans grytan puttrade så hemtrevligt på spisen. 

Som vanligt kom John Blund på besök sådär på seneftermiddagen och jag tänkte faktiskt tanken på att ställa klockan i och med att jag hade koket på gång, men innan jag tänkt hela tanken klart sov jag som en stungen Törnrosa. 

Vaknade två och en halv timme senare!!!

Den omisskännliga doften av bränd mat nådde obarmhärtigt mina näsborrar. 

Snabbt ut i köket och jajjemän, en svart sörja fastbränd i botten på min bästaste finaste gjutjärnsgryta från Skeppshult. 

Jävla skit!

Nu skrapar jag botten på grytan med ett rakblad lite då och då för att få bort skiten, varvat med att fylla på med hett vatten. 

Om grytan blir förstörd då jävlar...dom är så jävla dyra, men så jävla bra. 

Nu står den där ute i köket, fylld med varmvatten och gråter järntårar. Säkert längtar den efter biffstroganoff på älg, med färska kantareller. Eller kanske en lyxbolognese med rödvin. Eller kanske...nä, bryter här och går ut och skrapar lite till.