Jag har en smörkniv

En ful jäkla smörkniv i trä, som jag haft i 100 (ja?) år och den har varit lika ful hela tiden och den har varit lika oduglig att smöra med hela tiden. 

Jag har fått den av Modern som i sin tur köpt den från en gammal jobbarkompis vars gubbe tydligen sitter i garaget och täljer smörknivar för glatta livet. 

Om Sonen hade gjort kniven i slöjden, hade det varit världens finaste kniv.  

Jag hade älskat att själva bladet är tjockt så man får nada känsla för att bre ut smöret. Jag hade älskat att det blir en stor tjock smörklump på den som man sen, med viss möda, får ägna en hel vetenskap åt att skrapa av mot smörpaketets kanter. 

Jag hade redan smörknivar när jag fick denna. Bra smörknivar till och med. 

Jag har köpt flera nya i plast sen jag fick den här smörkniven. 

Varför i helvete sparar man på skräp man varken vill ha eller behöver?

Nu jävlar åker den väck!

Jag hade en gång en smörkniv...