Insomnia

Och det blev måndag även den tredje veckan på detta år. 

Jag tycker inte om måndagar. 

Arbetsdagen segade sig fram som vanligt veckans första dag. På eftermiddagen började min hjärna hallucinera lätt och jag funderade allvarligt på att gå på ett träningspass på kvällen. Men sen kom regnet. 

En underbar ursäkt eftersom jag blev ännu tröttare och lite grinig. 

Sedan kom nästa hallucination: i morron ska jag skärpa mig med mina kostvanor. 

Problemet var bara att jag inte orkade laga någon mat. 

Lösningen blev en storhandling av diverse nyttiga livsmedel och en hamburgertallrik från gatuköket. En sista måltid liksom. 

Efter skrovmålet somnade jag sött på soffan och vaknade två timmar senare av en vidrig mardröm. 

Så nu ligger jag här med uppsvälld mage och kan inte sova trots att jag är skittrött. 

Drog till och med på "Året med kungafamiljen" så jag skulle somna, men inte ens det hjälpte. 

Måste leta på något som är ännu tråkigare. 

Om jag orkar upp i tid kanske jag steker en omelett i morron bitti, annars får det bli en pasta Alfredo från Findus. 

Ja, om jag lagar den nyttiga maten i morron så måste det väl ändå räknas som att det nyttigare livet börjar då.  

Igen och igen och mer

Och så hände det igen. Himlen öppnade sig och det vita helvetet började singla ner ifrån skyn - och det rejält!

Bara att ta tag i skyffeln å dra några tag medans det fullkomligen vräkte ner. 

In och sura en stund och sen, när det gav sig lite, leta rätt på snöskottarskorna och en ny snöskottarjacka och ut och på't igen. 

Men nu fan är det nog för idag!

Sitter och Youtubar med ett glas vin och känner mig allmänt, ja...tom typ. 

Helst av allt skulle jag vilja vara hemma och ha några vänner över på spelkväll, men så enkelt är det inte. 

Men jag har i alla fall blivit medbjuden på en annan spelkväll, så det blir nog bra i alla fall. 

Och kom ihåg: Ett glas vitt och en gammal fylla blir som ny -Alltid!

Snöhelvetet

Nä hörni, det här håller inte, jag måste skaffa mig en dator, jag får mycket flinkare bloggarfingrar då. 

Med mina fete fingrer å stavningskontroll from hell, så förstörs nöjet av allt jäkla suddande. 

Så vad har hänt för spännande i mitt liv då? Inte mycket kan jag upplysa om. Grinchen överlevde även denna jul. Sen drog hon till Stockholm och brände varenda spänn på en dålig musikal, svindyrt vin och superskönt kläder.

Nyårsafton spenderades med ett gäng glada tjejer och jag somnade med en tjej, men det var inte ett dyft bättre än att lägga sig med fem-i-tre-ragget, när jag vaknade var både hon och hennes syster puts väck. Jaja, men kul hade vi.

Igår var det dags för den här vinterns första, och förhoppningsvis sista, dust med snöskottningen. Min gamla rygg är för fan sämre än Quasimodo:s. 

Hittade inte de rätta snöskottarskorna och när jag väl gått ut upptäckte jag att dragkedjan delade på sig i bästa snöskottarjackan. Pluggade in en ljudbok, drog på mig vantarna och började kriget. Jo, tjena! iPhone:s jävla plugs ramlade konstant ur öronen och det finns inte en sportslig att rätta till det med Lovikkavantar på händerna. 

Redan i morse hade skiten regnat bort och jag har nu bestämt att nästa gång tar jag hit folk från RIA -så det så.

I morron är det fredag igen. Förmodligen kommer telefonen gå varm hela eftermiddagen och kvällen, med massor av erbjudanden att hitta på något kul.

Eller så somnar jag tidigt på soffan som vanligt. 

Klappat å klart

Då var skiten gjord för i år, jag menar förstås julklappshandeln. 

Det här är fanimej sista året jag köper julklappar från Fadern till mina brorsbarn. Det måste ju finnas nån annan som kan ordna det...

Trots att jag hatar å hålla på med skiten är jag ändå lite nöjd med att jag för en gångs skull hittat nåt nyttigt till Sonen. 

Nästan så jag känner att jag helt enkelt bara är bäst. 

Gårdagskvällen spenderades med gamla kollegor på minnenas Boulevard. Fan vad jag saknar mitt gamla jobb och den jag var då. 

Fan, fan, fan...

Dumpad

Ja, så är det.

Jag har blivit dumpad av mannen i mitt liv. Han som jag en gång i tiden aldrig trodde skulle lämna mig. 

Visste dock innerst inne, redan från början, att detta skulle hända, men kanske inte såhär. 

Sonen är 18 år och jag förstår att han inte vill flänga fram och tillbaks mellan mig och sin far längre och kanske har jag allra längst inne trott att det var jag som skulle dra det längsta stråt när dagen väl kom. Men så blev det alltså inte. 

Jag vet ju att hans val inte har nånting att göra med vem han tycker om mest, men jag är inte mer än människa, det är klart att jag vänder och vrider på allt. 

Varför ska jag bo kvar i det här huset nu?

Ska jag bo kvar här i byn?

Vad fan ska jag göra med mitt liv?

Livskris var ordet och snar är det jul också - fy fan!

Så dumt

Efter att varit så gott som giftfri i nästan fyra dygn har jag nu dragit fyra koppar kaffe och lika många cig. 

Det var JÄVLIGT DUMT!

Skakar och mår illa som en hund. 

Försöker avgifta mig med vatten, men det lutar åt att det blir fingrarna i halsen. 

Fy fan vad jag är elak mot min kropp!

Jag skriver en lapp om vart jag har ont

...så ni vet vad jag dog av

Brukade min mormor säga ibland. 

Nu är det 2014 så jag skriver det här. 

Jag har en helvetes förkylning som vägrar ge med sig!

I tre dagar har jag legat som ett kolli och jag blir inte ett spår bättre. 

Om ingen kommer och skjuter mig snart så ligger jag väl kvar här, med näsborrarna fulla med papper, och väntar på att bli frisk.