Java

Så kom den då äntligen, den där dagen då jag kände att nä, influensan kommer inte att döda mig den här gången heller. 

Vill i och för sig inte påstå att jag är superpigg, men jag känner att livet sakta kryper tillbaka in i min kropp igen. 

Avnjuter just nu en efterlängtad kopp kaffe. Den första på fyra dagar faktiskt. 

Jag snappade med Lilla My förut, hon tror att det är därför jag varit sjuk så länge, för att jag inte druckit kaffe.   

Lilla My rekommenderade en hel kanna till att börja med, men vis av min ålder så tar jag det lite lugnt med koffeinet. Tyvärr har jag tidigare haft förmågan att överdosera och illamående har jag inte lust med just nu. 

Idag fyller Fadern år. Vet inte om det är särskilt bra att gå ner och hälsa på just idag, kanske ska låta de sista bassiluskerna vika hädan först. 

Vi får fira i morron. 

Nu tror jag att jag ska fira med att epilera benen. 

Man kan se på dem att det nyss varit vinter...