Fick under dagen ett infall och började putsa mina fönster. Ja, det vill säga tills strömmen tog slut i fönsterputsningsmaskinen och det visade sig att det inte går att öppna jätterutan som sitter i mitt vardagsrum och jag därmed inte kommer åt att ta bort skiten som samlats mellan de två glasen under tio år.
Fan, en ska inte göra sig till!
Tog en kvällspromenad till byn för att köpa cig. Tänkte hälsa på sonen också, men dit var jag inte välkommen idag. Skit också, jag saknar min lille bebis.
Stannade till hos Lilla My för en kvällsrök och sen raska steg hem igen.
När jag kommer hem har någon placerat en trädgårdsbänk framför trappen, plus nedanstående styggelse på trappräcket:
Efter ett snabbt överslag av bekantskapskretsen kom jag fram till att det inte kunde vara någon annan än Lilla Brorsan och P.
Givetvis blånekade de båda två vid konfrontation, men lite senare kom lilla P krypande till korset och erkände allting.
Behöver jag tillägga att hämnden är ljuv?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar