...

Och så händer det plötsligt igen, det som bara inte får hända. 

Ett telefonsamtal, någon har blivit hastigt sjuk och så står man där igen. 

Ångesten och oron över hur det kommer att gå, hur det kommer att bli. 

Alla känslor sedan det sist hände bubblar upp till ytan igen och blir lika tydliga som den dagen för snart tre år sedan. 

Den här gången gick det bra. Det gick oförskämt bra. 

Nu är jag bara trött. Så trött och totalt uttömd på lust, ork och energi. 

Men det gick bra.